Varifrån kommer framtidens kommunala beslutsfattare?
Den kommunala demokratin är beroende av sin förmåga att attrahera framtida kommunala beslutsfattare. För att systemet ska upprätthålla sin legitimitet är det viktigt att de som medverkar till beslutsfattandet representerar olika delar av befolkningen.
De förändrade premisserna för kommunala förtroendeuppdrag (försämrade ekonomiska utsikter, en mer begränsad uppgiftsportfölj till följd av Sote-reformen, en åldrande befolkning) kan få konsekvenser för invånarnas vilja att engagera sig i politiken och viljan att stanna kvar i politiken på längre sikt. Att agera beslutsfattare i kommuner som befinner sig i ekonomisk kris kan vara mindre givande än i kommuner där det finns mer att fördela.
Forskningsprojektet bidrar med information om den politiska rekryteringens flaskhalsar, och hur kommunernas förändrade verksamhetsmiljö har påverkat och kan påverka invånarnas motivation att låta sig nomineras i kommunalval och att engagera sig i kommunpolitiken ur ett längre perspektiv. Projektet utreder även vilka typer av lösningar det finns på partiernas rekryteringsproblem.
Projektets forskningsfrågor är:
- Varför låter sig kommuninvånarna nomineras (eller inte) i kommunalvalet 2021?
- Vilka typer av resurser och motiv bidrar till att man låter sig nomineras?
- Vilka utmaningar upplever partierna i kandidatrekryteringen i olika typer av kommuner, och i vilken utsträckning förmår de rekrytera nya invånare att engagera sig i kommunalpolitiken?
- Hur påverkar erfarenheter av förtroendeuppdrag viljan att låta sig nomineras i följande val?
Forskningen utgår från en medborgarenkät som samlas in i samarbete med KAKS, en kandidatundersökning som genomförs i samband med valet, intervjuer med partier och en panelundersökning bland invalda kommunpolitiker.
Sponsor: Kunnallisalan kehittämissäätiö (KAKS), Svenska kulturfonden